Realty Income, O
4,9% Direktavkastning
4,2% 10-års medeltillväxt(utdelningen).
5,7% Genomsnittlig avkastning endast räknat återinvesterade utdelningar
10,4% yoc efter tio år
"The monthly dividend company". Företaget med årets mest cheesy slogan av alla utdelningsaktier. Idag handlas den 58% över sju års medel P/FFO. Bolaget har dock delat ut de senaste 45 åren, ger ca 5% direktavkastning och delar ut månadsvis, om man gillar sånt. Skulle vara ett alternativ mest för deras stabila ström av utdelningar, vilket faktiskt kan vara lämpligt när man ska leva på dom. Även om jag anser att jag borde ha bättre planering av min ekonomi om 10-30(?) år är det något trevligt över det. Ett ytterligare argument mot månadsutdelare, eller snarare för kvartalsutdelare är att att man enkelt kan skapa sig en "månadsutdelning" med fyra kvartalsutdelare, som delar ut på olika månader. Handlas på NYSE.
Target Corp
3,5% Direktavkastning
20% 10-års medeltillväxt(utdelningen).
7,4% Genomsnittlig avkastning endast räknat återinvesterade utdelningar
22,4% yoc efter tio år
Konkurrent till Wal-mart men inte lika stor. Det mest intressanta med Target är deras utdelningstillväxt. Här höjer jag ett varningens finger åt mig själv, tro inte att det kommer fortsätta så i all framtid(!) Dom delar ut ca 50% av vinsten så utdelningandelen anses måttlig men lämnar lite att önska. Det här bolaget ligger nära till köp.
Visa
0,75% Direktavkastning
45% 10-års medeltillväxt(utdelningen).
5,4% Genomsnittlig avkastning endast räknat återinvesterade utdelningar
22,2% yoc efter tio år
Väldigt låg direktavkastning och väldigt hög utdelningstillväxt. Lite svårt att bedöma detta, kommer tillväxten att hålla i sig är detta det enda bolag man borde köpa då det kommer börja yngla av sig groteska mängder pengar efter... 20 år(?) Personligen gillar jag inte en investering som går minus på dagens ISK-skatt de första fem åren och då har jag inte tagit den utländska källskatten i beräkning.
Johnson & Johnson
2,7% Direktavkastning
7 % 10-års medeltillväxt(utdelningen).
3,6% Genomsnittlig avkastning endast räknat återinvesterade utdelningar
6,1% yoc efter tio år
Modern av alla blue chips. Dock med kvantitativa värden som gör mig mörkrädd, jag trodde bättre än så om dem. Mest troligen har jag räknat fel, förhoppningsvis. För ovrigt en trygg investering med bra historik. Gärna något jag köper för halva priset...
Castellum
3,6% Direktavkastning
5,0% 10-års medeltillväxt(utdelningen).
4,3% Genomsnittlig avkastning endast räknat återinvesterade utdelningar
7,3% yoc efter tio år
En av sveriges hetaste utdelare om man värderar stabilitet högt. Har stadigt höjt utdelning åtminstone de senaste tio åren, med 5% årlig genomsnittlig utdelningshöjning. Fastighetsbolag anses överlag vara en trygg bransch. Känns det så idag? Har vi bostadsbubbla, skulle den påverka fatighetsbolag med huvudparten företagskunder?
Tanka(r)
Intressant att räkna lite snabbt på direktavkastning tillsammans med utdelninghöjningen. Uppenbarligen är båda värdena viktiga, dock verkar det viktigaste vara att inget av värdena är för låga. Visa med sin låga direktavkastning men enorma tillväxt bromsas i de första åren av att just utdelningen är så låg så det spelar ingen roll att det ökar med nästan 50% varje år, det liksom blir inget. Realty har bra fart från början. Behåller farten. Behåller fortfarande farten(utdelningen) när övriga fortsätter gasa på.
Uppenbarligen "vinner" Target i denna jämförelse, i siffror. I verkligheten kan det mycket möjligt se annorlunda ut. Hur ser värdeökningen ut på bolaget? Är utdelningsnivån hållbar?
Sedan behöver man inte se ovanstående text som beskrivningar utav just de bolagen. Jag har valt fem lite olika bolag för att man ska kunna bilda sig en uppfattning om vad det ger i slutändan med lite olika startvärden.
Jag personligen gillar att göra det enkelt för mig och "lita" på historiska data. Har bolaget klarat sig de senaste femtio åren kanske risken är stor att de kommer fortsätta att göra det.
/Benke
tisdag 29 juli 2014
söndag 27 juli 2014
Att välja utdelningsaktie
Jag tänkte göra en snabb jämförelse mellan en amerikansk och en svensk utdelningsaktie.Det enda som jämförs här är vilken avkastning man får över tid med återinvesterade utdelningar utifrån direktavkastning samt årlig utdelningshöjning.
Uträkningen är gjord genom att en summa investeras idag och det enda som tillkommer senare är utdelningarna. Så är förmodligen inte fallet för den generella utdelningsinvesteraren(som ännu inte lever på utdelnignar) utan planen är att ständigt avsätta så mycket som möjligt till sin utdelningsmaskin för att få snöbollen i rullning.
För att förenkla räkneexemplet och tydliggöra skillnaderna så jämförs endast en insättning. Min modell är en generalisering av verkligheten för att förenkla exemplet. För övrigt gillar jag generaliseringar, de förenklar saker och är ofta, generellt ganska korrekta.
Amerikanen
Det första bolaget, eller det amerikanska som jag kallar det grundar sig på Target Corp. Bolaget representerar hyfsat väl de amerikanska utdelningsaktierna som dock ofta ger en något lägre direktavkastning men kan anses vara stabilare (?). Hur som helst ger bolaget ca 3,5% direktavkastning och har en genomsnittlig utdelningsökning på 20% de senaste fem åren. Utdelningstillväxten har jag sänkt till 15% för att räkna snålt, kalla det någon typ av margin of safety om du vill.
Svensken
Den svenska "utmanaren" är hämtad fritt från minnet och egentligen min egen uppfattning om vad som erbjuds på svenska marknaden förutsatt att man väljer ett hyfsat stabilt och pålitligt bolag. Denna sätts till 5% direktavkastning och 7% utdelningstillväxt. Många svenska large cap bolag ger idag runt 5% direktavkastning, dock hade jag svårt att hitta någon fem-procentare som inte sänkte utdelningen under den senaste krisen. 7% i utdelningstillväxt anser jag vara generöst.
Först och främst bör man utvärdera hur rimlig min generalisering är. Kan man förvänta sig att bolagen kommer att fortsätta i evigheter så som de alltid gjort? Förmodligen inte. Men man kan använda datat för att skaffa sig en uppfattning om vikten av utdelningstillväxt kontra hög direktavkastning. Dessutom har flera amerikanska bolag arbetat på i årtionden utan att utdelningen vare sig minskat eller uteblivit. För mig är det en trygghet att veta att bolaget fortsatte att pytsa ut pengar till aktieägarna kvartal efter kvartal medans dagstidningarna visa bilder på folk som slet sig i håret och basunerade ut hur hemskt allt var(?)
Min uppfattning av detta är att 20%(eller 15% som jag räknat med) i utdelningstillväxt kan ge goda resultat på som närmast sju år. Inte illa pinkat för att vara ett "tråk-bolag". Tråk-bolag innebär ju i och för sig att det inte händer så mycket, vilket är bra för att bevara kapital och planera sin ekonomi.
Till allt detta bör även tilläggas att man borde kunna lägga på 7-8% i aktievärde som börsen stigit med sedan länge. Trots det blir det ingen Protector-resa som inneburit +100% på ca ett år. Det tar enligt mitt ovanstående exempel tio år att uppnå, eller sju år om jag höftar in en ökning i aktiekursen.
För mig säger inte detta något som helst emot värdeinvestering även om det blir en lite annan inriktning. Jag trivs väldigt bra med att ockupera min tid och mina pengar med båda. Det handlar inte om att välja den ena framför det andra för mig, det handlar om att veta på vilket sätt man bäst ska förhålla sig inom en viss investeringskategori för att göra det bästa av de situationer som kommer i ens väg. När eller om nästa börskrasch kommer är jag redo att plocka in de bästa bolagen ur ett rent värde-perspektiv. Tills dess bygger jag på min passiva inkomstmaskin.Tick tick låter den och långsamt går det för kronorna att rulla in, men den fungerar.
Har ni några utdelningsfavoriter ni vill dela med er av?
/Benke
Uträkningen är gjord genom att en summa investeras idag och det enda som tillkommer senare är utdelningarna. Så är förmodligen inte fallet för den generella utdelningsinvesteraren(som ännu inte lever på utdelnignar) utan planen är att ständigt avsätta så mycket som möjligt till sin utdelningsmaskin för att få snöbollen i rullning.
För att förenkla räkneexemplet och tydliggöra skillnaderna så jämförs endast en insättning. Min modell är en generalisering av verkligheten för att förenkla exemplet. För övrigt gillar jag generaliseringar, de förenklar saker och är ofta, generellt ganska korrekta.
Amerikanen
Det första bolaget, eller det amerikanska som jag kallar det grundar sig på Target Corp. Bolaget representerar hyfsat väl de amerikanska utdelningsaktierna som dock ofta ger en något lägre direktavkastning men kan anses vara stabilare (?). Hur som helst ger bolaget ca 3,5% direktavkastning och har en genomsnittlig utdelningsökning på 20% de senaste fem åren. Utdelningstillväxten har jag sänkt till 15% för att räkna snålt, kalla det någon typ av margin of safety om du vill.
Svensken
Den svenska "utmanaren" är hämtad fritt från minnet och egentligen min egen uppfattning om vad som erbjuds på svenska marknaden förutsatt att man väljer ett hyfsat stabilt och pålitligt bolag. Denna sätts till 5% direktavkastning och 7% utdelningstillväxt. Många svenska large cap bolag ger idag runt 5% direktavkastning, dock hade jag svårt att hitta någon fem-procentare som inte sänkte utdelningen under den senaste krisen. 7% i utdelningstillväxt anser jag vara generöst.
Först och främst bör man utvärdera hur rimlig min generalisering är. Kan man förvänta sig att bolagen kommer att fortsätta i evigheter så som de alltid gjort? Förmodligen inte. Men man kan använda datat för att skaffa sig en uppfattning om vikten av utdelningstillväxt kontra hög direktavkastning. Dessutom har flera amerikanska bolag arbetat på i årtionden utan att utdelningen vare sig minskat eller uteblivit. För mig är det en trygghet att veta att bolaget fortsatte att pytsa ut pengar till aktieägarna kvartal efter kvartal medans dagstidningarna visa bilder på folk som slet sig i håret och basunerade ut hur hemskt allt var(?)
Min uppfattning av detta är att 20%(eller 15% som jag räknat med) i utdelningstillväxt kan ge goda resultat på som närmast sju år. Inte illa pinkat för att vara ett "tråk-bolag". Tråk-bolag innebär ju i och för sig att det inte händer så mycket, vilket är bra för att bevara kapital och planera sin ekonomi.
Till allt detta bör även tilläggas att man borde kunna lägga på 7-8% i aktievärde som börsen stigit med sedan länge. Trots det blir det ingen Protector-resa som inneburit +100% på ca ett år. Det tar enligt mitt ovanstående exempel tio år att uppnå, eller sju år om jag höftar in en ökning i aktiekursen.
För mig säger inte detta något som helst emot värdeinvestering även om det blir en lite annan inriktning. Jag trivs väldigt bra med att ockupera min tid och mina pengar med båda. Det handlar inte om att välja den ena framför det andra för mig, det handlar om att veta på vilket sätt man bäst ska förhålla sig inom en viss investeringskategori för att göra det bästa av de situationer som kommer i ens väg. När eller om nästa börskrasch kommer är jag redo att plocka in de bästa bolagen ur ett rent värde-perspektiv. Tills dess bygger jag på min passiva inkomstmaskin.Tick tick låter den och långsamt går det för kronorna att rulla in, men den fungerar.
Har ni några utdelningsfavoriter ni vill dela med er av?
/Benke
söndag 20 juli 2014
Net-net vs utdelningsaktier
Jag (Benke) håller delvis fast vid min ursprungsplan och letar fortfarande med ljus och lykta efter vettiga utdelningsaktier, till skillnad från min bloggkollega Henke som har tänt alla cylindrar på värde/tillväxt. Lite tankar om det hela. Värdecase eller net-nets har en enorm möjlig uppsida till skillnad mot utdelningsaktier, det är inget jag kan blunda för. Att "tråkiga" stabila bolag har en begränsad uppsida tror jag alla är mer eller mindre överens om, säg 3-6% direktavkastning och börsens standard-snittökning på det, 7-8% gissar jag fritt från minnet. Jämför detta med Protector som redan stigit över 100% på ungefär ett år och troligen stiger ännu mer. Net-nets ska jag uttala mig lite försiktigare om deras historiska normalfördelade avkastning, hur som helst påstår jag att de överavkastar jämfört med index, vilket i praktiken är de utdelningsaktier jag är intresserad av.
Är inte net-nets överlägset?
Varför bry sig om utdelningsaktier när värdeinvestering "vinner"? Är det inte tydligt vilken väg man borde gå när man svart på vitt ser att en portfölj net-nets kommer att avkasta bättre, och det får jag ändå erkänna att jag inte bryr mig vart avkastningen kommer ifrån (på ett värdepappers-tekniskt plan)*, eller gör jag? Men pengar är pengar och den ena metoden har uppenbarligen bättre track-record än den andra. För mig personligen handlar det om risken och min syn på aktiehandel. Men jo net-nets avkastar bättre.
RiskFörst ska jag erkänna att jag inte är expert på området men att fokusera på en enskild net-net skulle innebära en oerhörd risk. Uppfatta mig inte fel, jag menar inte att det är så alla net-nets investerare gör, utan ofta sprids riskerna i och med att ha en korg med säg tio(?) stycken. På grund av att man köper tio bolag mekaniskt raderar man ut "misstagen" man gör i och med att man aldrig kan veta allt om ett bolag. Net-nets handlar kortfattat att följa en checklista med kriterier och inte fördjupa sig fullständigt. För att förtydliga mig så anser jag hittils att allt är frid och fröjd med investeringsfilosofin. Risken må vara marginell om man följer konstens regler samt diversifierar sig. Alltså inte heller någon våldsamt större risk.
Synsätt
Ett problem med denna typen av investeringar, som jag har upptäckt med Protector är girigheten som kan uppstå med kursuppgången. Detta må jag vara helt ensam om i hela världen men man känner sig nästan som ett litet troll som sitter i sin grotta(avanza/nordnet) och gnuggar händerna. Man får personlig glädje i en akties kursuppgång. Skulle humöret följa med ner? Kanske är jag för grön för att syssla med aktier?
Här ser jag fördelen med tråkinvestering som man kan kalla den. Att köpa giganter som "mal på" och delar ut kontinuerligt och förutsägbart. Jag behöver inte sitta på nålar och "hoppas" att kursen ska sticka iväg någon gång. Går kursen ner 10 20 eller 30% delar de förmodligen ut lika mycket eller mer och kursen påverkar inget. Jag kan erkänna att aktiehandel är ett ganska stort intresse för mig men jag aktar mig för att låta siffrorna på internetbanken styra mitt humör eller sinnelag. Mina investeringar ska vara ett verktyg för ökad livskvalitet för mig, min omgivning eller andra, inte något som blir en del av min person, något jag klappar min själv på ryggen för.
Jag erkänner att jag är en "anhängare" av utdelningsfilosofin och hoppas att en dag ha passiva inkomster som åtminstone är en betydande del av inkomsten. Ett argument vissa drar med är att först använda sig av värdeinvestering och sedan skifta över portföljen mot utdelningsaktier som te x ägamintid. Detta fungerar ju uppenbarligen ypperligt för dem. Ett problem för mig med detta är när och hur ska man skifta över till utdelningsbolagen, men det kan vara ämne för ett eget inlägg.
Inlägget till trots går jag och ökar i Vardia...
Vad tycker ni? Har ni någon gång reflekterat över hur mycket man ska låta humöret påverkas av ens portfölj eller "pengar"?
*Alltså om avkastningen kommer från utdelningar eller avyttrad värdeökning
Är inte net-nets överlägset?
Varför bry sig om utdelningsaktier när värdeinvestering "vinner"? Är det inte tydligt vilken väg man borde gå när man svart på vitt ser att en portfölj net-nets kommer att avkasta bättre, och det får jag ändå erkänna att jag inte bryr mig vart avkastningen kommer ifrån (på ett värdepappers-tekniskt plan)*, eller gör jag? Men pengar är pengar och den ena metoden har uppenbarligen bättre track-record än den andra. För mig personligen handlar det om risken och min syn på aktiehandel. Men jo net-nets avkastar bättre.
RiskFörst ska jag erkänna att jag inte är expert på området men att fokusera på en enskild net-net skulle innebära en oerhörd risk. Uppfatta mig inte fel, jag menar inte att det är så alla net-nets investerare gör, utan ofta sprids riskerna i och med att ha en korg med säg tio(?) stycken. På grund av att man köper tio bolag mekaniskt raderar man ut "misstagen" man gör i och med att man aldrig kan veta allt om ett bolag. Net-nets handlar kortfattat att följa en checklista med kriterier och inte fördjupa sig fullständigt. För att förtydliga mig så anser jag hittils att allt är frid och fröjd med investeringsfilosofin. Risken må vara marginell om man följer konstens regler samt diversifierar sig. Alltså inte heller någon våldsamt större risk.
Synsätt
Ett problem med denna typen av investeringar, som jag har upptäckt med Protector är girigheten som kan uppstå med kursuppgången. Detta må jag vara helt ensam om i hela världen men man känner sig nästan som ett litet troll som sitter i sin grotta(avanza/nordnet) och gnuggar händerna. Man får personlig glädje i en akties kursuppgång. Skulle humöret följa med ner? Kanske är jag för grön för att syssla med aktier?
Här ser jag fördelen med tråkinvestering som man kan kalla den. Att köpa giganter som "mal på" och delar ut kontinuerligt och förutsägbart. Jag behöver inte sitta på nålar och "hoppas" att kursen ska sticka iväg någon gång. Går kursen ner 10 20 eller 30% delar de förmodligen ut lika mycket eller mer och kursen påverkar inget. Jag kan erkänna att aktiehandel är ett ganska stort intresse för mig men jag aktar mig för att låta siffrorna på internetbanken styra mitt humör eller sinnelag. Mina investeringar ska vara ett verktyg för ökad livskvalitet för mig, min omgivning eller andra, inte något som blir en del av min person, något jag klappar min själv på ryggen för.
Jag erkänner att jag är en "anhängare" av utdelningsfilosofin och hoppas att en dag ha passiva inkomster som åtminstone är en betydande del av inkomsten. Ett argument vissa drar med är att först använda sig av värdeinvestering och sedan skifta över portföljen mot utdelningsaktier som te x ägamintid. Detta fungerar ju uppenbarligen ypperligt för dem. Ett problem för mig med detta är när och hur ska man skifta över till utdelningsbolagen, men det kan vara ämne för ett eget inlägg.
Inlägget till trots går jag och ökar i Vardia...
Vad tycker ni? Har ni någon gång reflekterat över hur mycket man ska låta humöret påverkas av ens portfölj eller "pengar"?
*Alltså om avkastningen kommer från utdelningar eller avyttrad värdeökning
torsdag 17 juli 2014
Snabbkoll på Empire
Empire är ett svenskt bolag som distribuerar och säljer konsumentprodukter inom konsumentproduktsegmentet. Det som man mest förknippar bolaget med är dess försäljning av hårvårdsprodukter under märket Babyliss.
Till priset 1,4 kr per aktie handlas bolaget för närvarande till P/NCAV 0,78 vilket ger en säkerhetsmarginal på runt 22%. Z-score ligger på 1,85. Vanligtvis bör man inte köpa net-nets med ett z-score under 3. F-score har jag inte tagit hänsyn till då bolaget nyligen genomgått ett antal förändringar såsom nyemission och avyttring av deras danska division (DK sales), men det ligger väldigt lågt på 3.
Bolaget går med förlust och ser vid första anblick verkligen inte bra ut. Ljuspunkterna är att försäljningen ökat +2% detta kvartal samt att de har ett positivt kassaflöde från löpande verksamhet. De har nyligen gjort ett nyförvärv av finska Semac där de äger 49%. Det är inte mycket som tilltalar mig i detta bolag förutom den stora andelen insiderägande, där ägarna har ökat efter nyemissionen vilket tyder på att de iallafall tror på bolaget.
Det finns stora risker i och med att styrelsen godkänt ytterligare en framtida nyemission samt den överhängande risken att bolagets omsättningstillgångar sakta men säkert tynar bort om de inte lyckas vända på skutan. Något som redan börjat hända sen den förra rapporten.
Magkänslan säger att jag inte ska köpa, men då portföljen är mer av en mer mekanisk karaktär så ska man inte låta känslor påverka en, utan jag tar in bolaget och håller det 1 år, maximalt 2 år för att sedan mekaniskt sälja om några värden inte kommit fram under tiden. En mekanisk portfölj innebär att jag inte kollar allt för noga på net-neten utan kollar mer på säkerhetsmarginal, insiderägande, f-score/z-score vid köp snarare än att noggrant analysera varje bolag, dels för att spara tid men även för att säljkriterierna ska vara tydliga.
 |
| Så här snygg blir man av deras produkter |
Då min net-net-portfölj skall vara diversifierad med runt 10 bolag och ha en mer mekanisk karaktär passar det mediokra Empire in tack vare det stora insiderägandet.
Disclosure: Köp till den (inom tid, diversifierade) mekaniska net-net-portföljen.
/ Henke
måndag 14 juli 2014
Skräll i Protector samt en avyttring
Man blir rejält fartblind i Protector som tog ett rejält skutt uppåt idag med anledning av en bra rapport som nog inte undgått många i bloggvärlden. Trots att jag var relativt sen på bollen och började köpa för två månader sedan är jag i skrivande stund upp +35% för mitt innehav samtidigt som PROTCT utgör ca 30% av min portfölj, efter uppgång. Det visar på att man inte alltid behöver vara först på bollen utan kan vänta tills tillväxten kommer ifatt värderingen, vilket dock inte är fallet i PROTCT som har varit billiga trots sin tillväxt, men det kan vara värt en tanke att man inte alltid behöver vara först på bollen, till exempel så att man inte köper bort sig allt för mycket i nya bloggfavoriten Vardia som trots allt inte går med vinst (än).
Protector är trots den stora uppvärderingen inte enormt populär i gammelmedia och börjat haussats i ekonomiskvallerpressarna (än). Jag gillar när man kan få både utdelning och tillväxt vilket inte ofta brukar vara fallet och tror inte det kan dröja länge i dagens börsklimat innan fler får upp ögonen för denna försäkringspärla.
Så till avyttringen, HCP såldes idag med +17% i vinst. Plockade upp dem i julas när det var oroligheter kring FEDs beslut om amerikanska obligationsköp och de har sedan den dippen värderats upp en bit.
Jag känner att de idag är rimligt värderade samtidigt som jag vill vikta om min portfölj mot värde och tillväxt så känner jag att de inte riktigt platsar i portföljen med en stor amerikansk hälsogigant. För en utdelningsportfölj tror jag denna utdelningsaristokrat kan vara ett bra tillskott.
Glad sommar på er!
/Henrik
Protector är trots den stora uppvärderingen inte enormt populär i gammelmedia och börjat haussats i ekonomiskvallerpressarna (än). Jag gillar när man kan få både utdelning och tillväxt vilket inte ofta brukar vara fallet och tror inte det kan dröja länge i dagens börsklimat innan fler får upp ögonen för denna försäkringspärla.
Så till avyttringen, HCP såldes idag med +17% i vinst. Plockade upp dem i julas när det var oroligheter kring FEDs beslut om amerikanska obligationsköp och de har sedan den dippen värderats upp en bit.
Jag känner att de idag är rimligt värderade samtidigt som jag vill vikta om min portfölj mot värde och tillväxt så känner jag att de inte riktigt platsar i portföljen med en stor amerikansk hälsogigant. För en utdelningsportfölj tror jag denna utdelningsaristokrat kan vara ett bra tillskott.
Glad sommar på er!
/Henrik
tisdag 1 juli 2014
Protector och en net-net
Idag utökades portföljen med 200 st Protector-aktier till 35,00 (en bra bit ifrån min kompanjon Benkes GAV). Som det ser ut nu så släpps Q2-resultaten 11 Juli och jag passar på att öka då de fortfarande ser fundamentalt billiga ut. I kombination med att de inte utgör en allt för stor portföljandel spekulerar jag inte mer i Q2-ans utfall och medföljande svängningar utan köper före rapport.
Har även börjat läsa en bok om net-nets, "Deep value investing" av Jeroen Bos och vad kan då vara lämpligare än att ta in min första net-net. Valet föll på Rella Holding A/S som bland annat Värdebyrån och Aktiefokus skrivit om. Rella värderas till P/NCAV runt 1. Mitt GAV blev 50,3 med courtage. Bolaget går med vinst och man får mycket kassa med på köpet. Känns som ett bra case som får ligga 1-2 år i portföljen i väntan på eventuell trigger. Förhoppningen är att bolaget skall uppvärderas innan kassan sinar. Alltid farligt med bolag som sitter på stor kassa om de får för sig att leka investmentbolag eller dylikt och slösar den på dåliga inköp. Tog en liten position på 100 aktier.
Tanken är att net-net-portföljen ska växa med tiden och ökas med några småköp då och då i nordiska bolag på grund av det höga courtaget vid utländska köp. Man måste ha mycket sittfläsk då man äger net-nets vilket kommer att vara en bra mental övning för mig.
// Henke
Har även börjat läsa en bok om net-nets, "Deep value investing" av Jeroen Bos och vad kan då vara lämpligare än att ta in min första net-net. Valet föll på Rella Holding A/S som bland annat Värdebyrån och Aktiefokus skrivit om. Rella värderas till P/NCAV runt 1. Mitt GAV blev 50,3 med courtage. Bolaget går med vinst och man får mycket kassa med på köpet. Känns som ett bra case som får ligga 1-2 år i portföljen i väntan på eventuell trigger. Förhoppningen är att bolaget skall uppvärderas innan kassan sinar. Alltid farligt med bolag som sitter på stor kassa om de får för sig att leka investmentbolag eller dylikt och slösar den på dåliga inköp. Tog en liten position på 100 aktier.
Tanken är att net-net-portföljen ska växa med tiden och ökas med några småköp då och då i nordiska bolag på grund av det höga courtaget vid utländska köp. Man måste ha mycket sittfläsk då man äger net-nets vilket kommer att vara en bra mental övning för mig.
// Henke
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)